Det som började som timmer och ved är idag grunden för en cirkulär ekonomi som ger oss förnybara, fossilfria material till allt från hus till förpackningar. Genom att bruka skogen med omtanke och alltid återplantera mer än vi skördar, skapar vi en stark svensk ekonomi och en hållbar framtid för både människan och planeten.
Det svenska skogsbruket bygger på en balans mellan att bruka och bevara. Det handlar om att förse samhället med förnybar råvara samtidigt som skogsindustrin tar hänsyn till – och utvecklar – skogens naturvärden.
I Sverige har vi en skogsvårdslag som slår fast att miljö- och produktionsmål är jämställda. Det betyder att hänsyn till naturen, växter och djur är lika viktigt som målet att producera förnybar råvara. Naturvårdsinsatser görs under hela skogens livscykel för att gynna växter, svampar och djur. Vid avverkningstillfället lämnas träd kvar, till exempel vid sjöar och andra vattendrag, men även på andra ställen där man vill ta särskild hänsyn till vissa arter som lever där. Du kan även se olika höga stubbar på ett hygge. De finns där av olika skäl. Ofta för att gynna biologisk mångfald men ibland för att markera en kulturlämning.
Sverige består till 70 procent av skog och av den ytan är det ungefär 75 procent som brukas av över 300 000 skogsägare. De resterande 25 procenten är nationalparker, naturreservat och områden som skogsägare har valt att inte bruka.
Den dominerande metoden i Sverige kallas trakthyggesbruk. Det innebär att skogen delas in i olika områden, så kallade trakter. I varje trakt är skogen ungefär lika gammal, vilket skapar variation över ett större område. Genom att regelbundet röja och gallra ser man till att utvalda träd får bra förutsättningar att växa sig stora. I regel är dessa träd cirka 100 år gamla när de avverkas. Sedan planteras nya träd och allt börjar om igen. Metoden härmar i mångt och mycket naturens egna förnyelseprocesser på våra breddgrader, som historiskt till exempel har präglats mycket av skogsbränder.
Ibland används alternativ till trakthyggesbruket, så kallade hyggesfria metoder. Då avverkas enstaka träd eller grupper av träd istället för större ytor. Metoden bevarar ”skogskänslan”, vilket gör den särskilt värdefull i tätortsnära skogar eller miljöer med arter som trivs bra när det är mörkt och fuktigt. Samtidigt ökar risken för skador på träden när maskiner behöver köra oftare i skogen, och i den mörka skogen växer de unga träden långsammare. Metoden lämpar sig heller inte för alla trädslag – tall och björk behöver direkt solljus för att kunna växa.
Ett aktivt skogsbruk skapar nytta på många plan. Utöver insatserna för att stärka biologisk mångfald och hållbara ekosystem gör skogsbruket naturen tillgänglig för friluftslivet. Tack vare skogsbilvägar, skötsel och röjda stigar blir det enklare för människor att komma ut i skog och mark för rekreation, motion och avkoppling. Och det är vi väldigt tacksamma för.
På 30 år har mängden gammal skog nästan fördubblats i den brukade skogen. Det skapar viktiga livsmiljöer och stärker den biologiska mångfalden.
Cirka hälften av Sveriges skogsmark ägs av enskilda privatpersoner. Det ger ett personligt engagemang och ett generationsperspektiv över hela landet.
är medellivslängden på ett träd vid avverkning. Det tar runt ett sekel för ett träd att växa upp till avverkning. Under sin livstid binder det koldioxid varje dag och ger skydd åt djurlivet.
Ladda ner guiden Koll på svenskt skogsbruk för att få en fördjupad bild av hur skogen brukas och vilken roll den spelar för vårt samhälle.
Hur brukas egentligen den svenska skogen och hur går det ihop med naturvård och friluftsliv? Här hittar du svar på vanliga frågor som vad skogen ger oss, vad som gäller när du vistas i markerna och hur skogsbruket värnar om djur och växter i vår natur.
Förutom förnybara råvaror som ger oss byggmaterial, förpackningar, textilier, värme och biobränsle, bidrar skogsbruket till jobb, ekonomisk utveckling och möjligheten att ersätta fossila material. Skogsbilvägar och skötsel av skogen gör också naturen mer tillgänglig för friluftsliv och rekreation.
Allemansrätten ger oss en unik möjlighet att röra oss fritt i skog och mark. Men tänk på att visa hänsyn till skogen, och det arbete som skogsägaren lägger ner på den, när du rör dig i den. Var försiktig i nyplanterad skog, plocka inte granskott utan tillåtelse av skogsägaren och förse dig inte med en gratis julgran. Skogen är en arbetsplats och odlas av skogsägaren, som också har en plan för sin skog, precis som lantbrukaren som odlar spannmål på ett fält.
I Sverige har vi en skogsvårdslag som slår fast att det är lika viktigt att ta hänsyn till naturen, växter och djur som att producera förnybar råvara. Skogsägarna utför naturvårdande insatser både under tiden som skogen växer och när det är dags att skörda den. Det kan till exempel handla om att gallra bort träd för att släppa in ljus i skogen eller att lämna kvar stockar och höga stubbar på ett hygge, där insekter och fåglar kan bo. Insatserna skiljer sig åt från plats till plats, precis som naturen ser olika ut på olika platser i vårt land.
Du skulle nog ganska snabbt märka att skogen blir mörkare när inga träd avverkas. Det uppskattas av vissa djur och växter, men inte av alla. Gran, som inte behöver så mycket ljus för att växa, skulle till exempel trivas bra, liksom lavar och många svampar. Men det skulle bli färre tallar och mer ont om lövträd som björk och sälg. Då skulle hjortar, rådjur och älgar få svårare att hitta mat. En mörkare skog skulle också betyda färre blommande växter, pollinatörer, fjärilar och att vissa insekter inte skulle trivas. Det skulle också vara svårt att ta sig fram i skogen, eftersom ingen skulle röja undan fallna träd.